Igår var det dags för det alla hockeygrabbar har våndats inför… Det som numera är ett årligt event likt tennisturneringen. Jajamen, det var dags för Triathlon, upplaga 2011. Att det satt skräck i truppen syntes direkt, endast 6 spelare deltog i årets upplaga. Då det är känt att coach Jeppe C har gjort allt annat än förskönat eventet sen han tog över rodret så är det faktiskt riktigt imponerande av dem grabbarna som var där.. STOR eloge!

Starten började i vanlig ordning vid Arkadien, simning, där deltagarna ska simma tvärs över Långsjön (uppskattningsvis 500m?). Fortsätter sedan på cykel, i år tyckte Jeppe C att Edsbroskogarna skulle ses då det är "väldigt fin natur". Hela (väldigt raka) vägen till Edsbro, ett varv i rondellen och sedan sätta kurs mot säker mark igen.

När deltagarna började närma sig Rimbo-skyltarna igen var det bara sikta in sig på elljusspåret där Jeppe C med hjälp av sin sidekick Misch, dragit en slinga i milspåret. Denna slinga blev en riktig snackis då fler av deltagarna irrat bort i skogen, fått vänt på klacken och som tur hittat rätt igen. Alla lyckades med detta förutom slips Robin, han snurra bort sig själv så han blev tvungen att fråga en snäll farbror om skjuts tillbaks till Rimbo. Det var en besviken Robin som väntade på grabbarna i mål.

Nåja, bland dåligt uppmärkt spår och ibland lite väl kämpig terräng tog grabbarna sig igenom djungeln hyfsat välbehållna. Endast krampkänningar och en viss yrsel förekom men det får man och andra sidan räkna med på ett triathlon a la Jeppe C.

När boysen fått nog av skog återstod endast färden på cykel till Arkadien, slutspurten innehöll två kombatanter. Den äldste och den yngste i gänget, Niklas Eriksson vs Daniel Kandelén. Efter att Nikke haft en imponerande ledning ända från start lyckades unga och pigge Danne kriga ikapp och gå förbi, enligt uppgifter skedde detta i milspåret.

Daniel ”Stenmark” Kandelén stod alltså för andra året i rad som vinnare i Arkadien Triathlon. En riktigt imponerande insats och bloggen tror nog att det finns en liten Stenmark i det där huvudet…

Stort grattis önskar bloggen, väldigt imponerande gjort. För er tidsintresserade så sprang han in på 3h 1 min.

Nikke kom i mål 1 min senare och det är absolut inte mindre imponerande det.. Grymt jobb!

Sedan ramla grabbarna in i ordning Sundström+Törnqvist (ja, samtidigt), Östlund och då redan i väntandes i mål slips Robin.

Än en gång stor eloge till alla deltagare!

Nu i veckan väntar ispremiär, eller rättare sagt imorgon som sedans följs upp med ispass ons, tors, fre och sön. Det blir hårda veckor här framöver och bloggen ska försöka hänga med så gott det går.

Övrigt noterbart är att om två veckor, Söndag 28 augusti kl.17:30 släpps den första matchpucken i Arkadien för denna säsong, då kommer nämligen unga och pigga Lidingö på besök. Kom ner och kolla in årets upplaga av Rimbo, glöm inte vinterjackan (det är alltid lika kallt i Arkadien).

Bilder på Triathlon finns förresten på facebook, ta ett besök! Du finner länken nedan..

http://www.facebook.com/rimbohockey

Det bjöds på en publikmatch i en inte så ljummen Arkadienhall igår, när serien sparkade igång igen efter juluppehållet. Segersiffrorna skrevs slutligen till 7-6 i en klart svängig och ryslig affär.


Det Rimbo som i de två senaste (serie)matcherna spelat sådär härligt diciplinerat, kraftfullt och smart var som bortblåst under matchens inledning. Eller möjligtvis fastfryset. Vet inte om Ormsta tränat sina julpass på nån frusen sjö där ute vid Angarn, men de hade inga problem med den bitande kylan. Hipp som happ stod det 0-3 i röd klartext på resulttavlan och det fanns ingen som helst styrsel i spelet. En välbehövlig reducering kom när Tim "Holmström" Johansson styrde in Håkans skott i periodens slutskede.
Psykologiskt viktigt (för att använda en top5 idrottsklyschor).

Inför andra perioden hade Rimbo rotat om lite i femmorna, men effekten uteblev inledningsvis. Ormsta gör 4-1 i PP och man befann sig återigen i ett jobbigt tremålsunderläge. Men ganska omgåënde började förvandligen. Jimmy Back skickar iväg en kalaspassning på 30 meter till Micke Oskarsson som förvaltar friläget distinkt. Kontakt igen, nu börjar Rimbo åka skridskor, och nöter ner Ormsta som tvingas ta utvisningar när de inte hänger med. I spel 5-3 visar sedan Ström hur enkelt det kan vara att spela PP när han får pucken på blålinjen och glider, och kollar, och glider, och letar pass, och glider ner mot mål för att sedan smeka in en välplacerad handledare från höger tekningspunkt.
"Vår bästa variant" kommenterar Ström i vanlig ödmjuk ton.

Tyvärr kommer ett inte helt logiskt, men väldigt vackert 3-5mål från Ormsta i PP. En härlig krosspass genom boxen, som ger nästintill öppet mål för killen på bortre stolpen.
Två steg framåt ett steg tillbaka är åtminstone progress, och lyckligtvis tas ytterligare ett steg åt rätt håll när Fröberg, och Oskarsson i stiligt samarbete gör ytterligare ett PP-mål för Rimbo.

4-5 efter två perioder och det känns som att det här kommer vändas, skotten i andra skrevs till 25-6 för hemmalaget.

I den tredje perioden började kylan få bloggens iaktagelseförmåga att domna bort. Det som hettade till var Törnans slagborre som seglar upp som årets slagskott till dags dato. Oskarsson krigade in sitt andra i en rörig situation framför mål, och även ett Ormstamål föll.
Vid ställning 6-6 och med ett par minuter kvar att spela får Rimbo chansen i numerärt överläge.
Dockstrular Stark till det, och ramlar på blålinjen och bjuder en framstormande Ormstaspelare på ett 40 meters friläge.
Men till Rimbos och framförallt nyss nämnda spelares stora lättnad gör Erik en kanonräddning och Rimbo kan återigen föra ner pucken i rätt zon.
Väl där bökar Griberg till slut in segermålet i ytterligare en trasslig situation framför Ormstakassen. Sista minuten rids sedan ut utan  större svårigheter och Rimbo kunde hurra åt ytterligare två poäng.
Nu ligger de bara två poäng bakom förstaplatsen(men också två poäng från nedflyttning) och de kommande matcherna blir extra viktiga då det gäller att lägga sig i rätt klunga inför  den (i och för sig rätt avlägsna)slutspurten.


Nästa två poäng ska tas av Skarpan(Cha Cha Cha!) hemma i ladan på fredag. Ett varningens finger får dock höjas för det forna Hovet-gänget, som igår bortaslog Gimo.

Alldeles fantastisk var femman med Ström-Back-Oskarsson-Fröberg-Griberg, som igår stod för fem av målen.
Annat nämnvärt var Frasse, som tillbaks från skada, visade sin underbara snabbhet och oräddhet. Man får heller inte glömma Tobbe Björkman,
som gick ner på backen och gjorde en fläckfri insats, syntes inte att det var många år sen sist. Dock led bloggen lite med TObbe som såklart emellanåt såg rastlös ut i rollen som back. Det blir ju inte lika gnuggigt.

Bloggen önskar dessutom, naturligtvis, Ormstaspelaren som skadades illa i första perioden allt väl, och att det inte var allt för allvarligt.

Till på fredag önskas publiken ta med sig kaminer, kupévärmare, torkskåp, eller vad som kan skrapas ihop i värmeväg, så kanske bloggen kan vara varm nog att uppfatta fler detaljer.

(Om någon, mot förmodan, skulle vilja balansera upp matchrapporten med lite subjektiva värderingar från även det andra lägret kan ni göra detta här http://www.ormstahc.se/vara_lag/a_laget/resultat/fortsattningsserien_09_10/omg4.htm  )



 

RIF-NIK

 The mother fuckin' derby gick av stapel tidigare under kvällen. Rimpanseger var väntad och hararna svek för en gångs skull inte. Som vanligt delger jag mina synpunkter från muggen på BJ:s, så all kritik av språkbruk ignoreras.

 Rimbo började matchen väldigt hett. Den så kallade röda femman inledde målskyttet efter 15(femton) sekunder. Resten av perioden var relativt jämn, men med ett litet RIF-övertag. Så det kändes surt att ta en kaffe vid 1-2 underläge. NIK:s första balja kom efter en väl maskerad interference på en Rimbo-back och sedvanligt ciggande på offensiva blå av rörmokaren. Den efterföljande dragningen var det enda njutbara som nämnda knegaren bjöd på under matchen. Bloggen har väldigt svårt att förstå hur en gnuggar-älskare som Webben kan tillåta att någon, hur många poäng han än åstadkommer, åker runt och ger fan i att arbeta för laget så länge det inte nosas målchans för honom själv. Mål 2 kom å andra sidan från alltid hårt arbetande #26 Backlunds klubba efter att pucken jobbats fram bakom rimbomålet och via köksvägen förpassats mellan Robin Klaars benskydd.

 Andra perioden var även den RIF-dominerad. Än mer än den första. RIF vann också perioden med 2-0 efter mål av röda linan vid en tilltrasslad situation där NIK:s målvakt fick sig en välförtjänt känga så att pucken kom lös och sedan kunde förpassas i mål av Emil. Det andra målet var en klassisk godbit där Tim "derbykungen" blev framspelad till öppet mål(av Micke O) men inte riktigt tyckte att det räckte så han tog emot pucken och grundlurade målvakten en gång till. Ska även nämnas att Robin Klaar hade en förträfflig andraperiod.

 Tredje akten var till en början ett ställningskrig där lagen inte tummade märkbart på defensiven. RIF petar in 4-2 i PP efter en vunnen tekning i defensiv zoon och en fin individuell prestation av Adde. Även NIK har många PP:n i  perioden men lyckas inte få in pucken. Förutom vid ett tillfälle när Jimmy Stark precis kommit in på isen och NIK:s, för kvällen bästa spelare, Backlund kommer i full fart från eget bås och tar emot en smörpass i slottet som han tar till vara på genom att knäppa in pucken under plocken på den annars, som vanligt, storspelande Klaar. Matchens slutminut blir såklart, i sann Rimboanda, onödigt spännade. Ström slår icing med åtta sekunder kvar på klockan och ger NIK en sista chans att utjämna. Gib går dock in och låser tekningen ooch tiden rinner ut.

 Rimbosegern var ett faktum. Plus till hela röda linan som har spottat upp sig sedan serieinledningen. Grattis till Pierre som blev matchens lirare. Som vanligt cred till Robin som tar det han ska och lite till(vilket man ska vänta sig av en klasskeeper). Duon/äkta paret Tobbe-Gib raderar ut NIK's PP på ett oklanderligt sätt och inte minst så klarade koiskpersonalen av det ovanligt hårda trycket.

 Nu ska jag, som alla andra hem å stretcha, vi syns på fredag! Tack till alla er som gav sådant oerhört stöd, we love you!!!

Här kommer en blixtrapport, författad på tre minuter(sitter på muggen på Birger Jarls), så var goda och ha överseende med stavfel, syftningsfel, hjärnfel, etc.

4-0 borta mot Uppsala.
Två brunkmål i en jämn (och allmänt brunkig) förstaperiod. Första kassen kämpar nya goalgettern Jonny J in (andra raka matchavgörande målet m.a.o.).
I slutet av perioden trycker sedan lojale brunkcentern Acke in en retur och Rimbo får gå in i periodpausen med lite lugn och ro.
I den andra perioden får Uppsala till slut ett flertal utvisningar,
vilket är naturligt när man spelar allmänt fult, med sena tacklingar, och armbågar/händer uppe i varje närkamp.

Är det förresten inte ett lustigt fenomen att lag som spelar väldigt hårt,
 fullföljer i varje situation och delar ut hårda tacklingar till höger och vänster är så vansinnigt dåliga på att själva ta en schysst tackling?
Man kan tycka att de borde uppskatta, eller åtminstone acceptera, en bra tackling från en motståndare.

PP-lägena gjorde att Rimbo fick kommandot i andra perioden, Pjärsan snärtade in en ledare från blå (i just PP),
skotten vanns med 14-5(ish), och det kändes väldigt tryggt när vi tog en kaffe i den andra periodpausen. Men det har det ju gjort otaliga gånger tidigare, då vi senare fått stå med lång näsa efter 60 minuter.

I den tredje perioden fick vi på läktarn se något som får beskrivas som historiskt. Rimbo gick ut och stängde matchen.
Punkt.
Pucken hölls långt fram i banan, man spelade enkelt, och slutligen kunde Sundström kontra in fyran, efter en väldigt fin långpass från Jimpa Back.

Så här i efterdyningarna av matchen känner bloggen kanske att man övervärderat Uppsala i tipset. Hela laget är skridskostarka, tacklingsstarka och visar upp god inställning, men det verkar inte finnas några lirare. Power-playet var uddlöst och det verkar saknas spelare som gillar att hålla i pucken.
Där kan man ju tycka att "Rimbosonen" Micke Andersson inte utnyttjas till fullo. Han har ju handleder och hjärna (och såg även ganska rapp ut).

Slutligen måste vi ju gå in på matchens lirare. Robin håller nollan (vilket han även i princip gjorde hemma mot Våla) och utstrålar självförtroende och lugn. Kul för honom, och laget.

På tal om tipset, blev det både rätt och fel angående antagonisten i gult och rött. Norrtälje vann ju nu borta mot Ormsta, 6-4, där blev det alltså lite FAIL.
Men fyra mål av rörmokarn, och hade han inte varit med hade väl NIK alltså förlorat med 4-2? Framtiden får utvisa.

SHCarna vann båda två ikväll och står fortfarande på fem raka vinster vardera. Detta får ju sägas vara positivt.
Det gör ju ingenting om de drar iväg i toppen, etta eller femma spelar ju egentligen mindre roll.

Östervåla fick en s.k. "trettontvålektion" av våra norrländska kamrater och mitt 10e-plats-tips känns cementerat.

Om någon vill snacka hockey så står jag alltså i baren på BJ, annars hörs vi i veckan.

Hockeylaget är som bekant på Gotland den här helgen. Antagligen har det hänt en hel massa saker av nyhetsvärde, men det har tyvärr bloggen ingen aning om. Laget har, likt en grinig italiensk fotbollsklubb, utlyst silencio stampa. Så därför är bloggen tyvärr bojkottad till vidare. Detta kommer dock inte bli något problem när det är hemmavid men då de nu är bland raukar och gutar så arbetar bloggen vidare med något riktigt smaskigt som kommer att dyka upp här på bloggen under vintern.
Må väl.

En av anledningarna till vinsten i söndags var säkerligen den imponerande tekningsvinstprocenten våra nedsläppsexperter stod för. Framförallt Eriksson vann märkbart många och det syns att han tränat upp handledsstyrkan under sommaren.


Stor del av denna framgång måste tillskrivas Coach Sone som under senaste veckan haft specialträning med centrar och reservtekare.


På träningen igår arrangerades så ett Arkadienmästerskap i tekningar, inbjudna var i tur å ordning Acke, Sundström, Nicke, Orren, Griberg och Emil. Alla mötte alla, i bäst av fem, och efter tuff kamp kunde Oskarsson koras till segrare med ett 4-1facit. Delade tvåor blev Emil, Sundström och Nicke som alla slutade på 3-2. Nicke tjatade om att han borde vara ensam tvåa, då han var den ende av dem som slog Orren, men tävlingsledningen var benhård
(bloggens ödmjuka åsikt som utomstående betraktare är ju snarare den motsatta, då Nicke bör ha haft sämre inbördesstatistik mot de andra tvåorna).


Nu hoppas vi att Rimbo ikväll passar på att skicka ett statement till Gimo inför seriestarten som så sakteliga närmar sig.